Skivtäckning

Vad säger AMA Hus 18:

• Galvad klammer får användas på följande material, galv, lackerad stålplåt och aluzink.
• Klammer ska vara av zink alternativt rostfritt på tak av titanzink.
• Skivtäckning i galv, aluzink och lackerad stålplåt utförs i 0,6 mm tjock plåt.
• Skivtäckning i rostfritt utförs i 0,5 mm tjock plåt i falsat utförande.
• Skivtäckning i aluminium utförs i 0,7 mm tjock plåt.
• Skivtäckning i koppar utförs i 0,6 mm tjock plåt. Vid rändalar eller liknande i täckningen utföras plåten i 0,7 mm tjock plåt.
• Skivtäckning i titanzink görs i 0,7 mm tjock plåt.

Underlag

Vid skivtäckning på ett tak är det viktigt att veta vilket underlag plåten ska ligga på. I de allra flesta fall läggs plåten på ett pappat träunderlag. I dessa fall behöver du inte ta med något extra i kalkylen. I bland består underlaget av isolering eller betong och det är då viktigt att ta med detta merjobb i kalkylen.

Vid skivtäckning i titanzink på ett tak som har en lutning på mindre än 14 grader, är det viktigt att tänka på att få med luftning under plåten. Detta för att förhindra att plåten äts upp av kondensvatten som kan bildas på undersidan, vilket åtgärdas genom att lägga en strukturmatta under plåten.

Om plåten läggs på ett underlag av isolering eller betong, ta då med det i kalkylprogrammet. Är plåten i titanzink och taket lutar mindre en 14 grader ta då även med läggning av en strukturmatta.

Klammer

Man brukar räkna med att det går 3,7 eller 4 klammer per kvm. I kalkylen är det också viktigt att ta reda på i vilket material klamrarna ska vara. Enligt AMA Hus 18 kan galvad klammer användas när plåten är i galv, lackerad stålplåt och aluzink. Vid övriga material ska klammern vara i rostfritt eller i samma material som plåten. I normala fall används galvad klammer även vid täckningar i titanzink, med hänvisning till leverantörens anvisningar. Observera att när det gäller klammer till titanzink säger AMA en sak och leverantören en annan.

Utöver detta kan beställaren skriva in i förfrågan att klammer ska vari i rostfritt oavsett om täckningen ska göras i lackerad stålplåt. Det är därför ytterst viktigt att se vad som står i handlingarna och räkna med en klammer i ett material som föreskrivs.

Vid täckning på isolering så får du en betydligt dyrare klammer. Även detta är viktigt att ta med i kalkylen.

Yta

Med yta menas helt enkelt antalet kvm, det vill säga takets längd * bredd. Vindskivor, ståndskivor m.m. mängdas separat. När du räknar är det viktigt att veta om taket kommer att sammanfalsas med en eldriven falsslutare eller för hand. Kan jobbet utföras med en eldriven falsslutare, eller med maskin som det heter, går det fortare än om du ska handfalsa täckningen. För att veta vad du ska räkna med finns en tumregel: har taket väldigt få hinder, alltså många hela band, räknar du med maskin. Om det däremot rör sig om mindre täckningar (under 100kvm) eller om det är många hinder på taket räknar du utan maskin. En annan vanlig tumregel är att alltid räkna på att handfalsa täckningen om kunden är en privatperson. Detta eftersom en privatperson oftast har högre krav på utförandet samt att det är svårare att få till ett effektivt arbetssätt.

Språngbleck/fotplåt

Vid språnget får du alltid ett språngbleck, även kallad fotplåt. Du får även ett rörelsemån mellan skivtäckningen och språngblecket. Detta för att täckningen ska kunna ta upp temperaturrörelser i plåten. Normalt tillklipp på språngblecket är 300 mm.

Se till att ta med så många meter språngbleck som det finns språng på taket. Ta även med rörelsemån i kalkylprogrammet.

Ståndskiva

När skivtäckningen ansluter till en vägg får du en så kallad ståndskiva. I normala fall dras plåten upp 300 mm på vägen. Viktigt är att skilja på en ståndskiva som ligger längsmed skivtäckningen och en som ligger tvärs över. Båda typerna ska mängdas och tas med i kalkylen men du får ytterligare ett tillägg för de ståndskivor som ligger tvärs över täckningen. Dras ståndskivan upp på en fasad i tegel eller puts så ska du enligt AMA Hus 18 dessutom ha en täcklist över själva ståndskivan. När ståndskivan dras upp på en fasad i tegel får du en så kallad trappning på de ståndskivor som ligger längsmed täckningen. Det är då viktigt att ta med nödvändiga trappningshörn i kalkylen.

I de fallen ståndskivan ansluter till en väggtäckning av planplåt räknas ståndskivan in i väggtäckningen. Lika så räknar du ståndskivan som en väggtäckning om den dras upp mer än 300 mm på vägg. Observera att du måste ta med tilläggskostnaden för de ståndskivor som går tvärsöver skivtäckningen trots att ståndskivan räknas som en väggtäckning. Ansluter täckningen till en rund vägg måste du utföra ståndskivan svängd. Ta då med svängd ståndskiva i kalkylprogrammet. Glöm inte att om du har en täcklist över ståndskivan får du ett svängt utförande på täcklisten också.

Hängskiva/Vindskiva

Vid takets gavlar får du alltid en hängskiva. Denna hängskiva brukar vara ca 200 mm tillklippt. När du räknar på hängskivan brukar du alltid ta med ett kontinuerligt fästbleck. Även enligt AMA Hus 14 ska hängskivan alltid fästas med fästbleck. Ibland står det i handlingarna att du ska dra in plåten under språnget eller att hela vindskivebrädan ska täckas med plåt. Det är då viktigt att öka tillklippet på hängskivan och tar med taksprångets undersida i kalkylprogrammet.

På bågformade tak blir hängskivan svängd. I de fallen är det viktigt att du får med svängd vindskiva i kalkylprogrammet.

Nock

Vid nocken på taket får du alltid en så kallad nockfals. Ibland står det i handlingarna att nocken ska utföras luftad. Det är då viktigt att ta med rätt nock i kalkylprogrammet då det är betydligt mer jobb att utföra en luftad nock jämfört med en vanlig nockfals. I den luftade nocken ingår ståndskivor, fästbleck samt nätskydd. När du tar med en luftad nock i kalkylprogrammet behöver du alltså bara ta med antalet meter luftad nock, yta och eventuella hörn/gavlar.

Snednock

Vid takets snednock får du en snednocksfals. I priset för snednock ingår sneddning av skivor och hörn. När du tar med snednocken i kalkylprogrammet behövs bara antal meter snednock tas med.

Vinkelrännfals

Vid vinkelrännorna på taket får du en vinkelrännfals på var sida om själva vinkelrännan. Det vill säga har du 10 m vinkelränna får du 20 m vinkelrännfals. Ibland utförs vinkelrännan med så kallade sneda sidbitar. Om sneda sidbitar ska användas är det viktigt att ta med det i kalkylprogrammet då dessa är betydligt dyrare än att göra vinkelrännan enbart med en vinkelrännfals på vardera sida. Enligt AMA Hus 18 ska sneda sidbitar användas när vinken mellan ståndfalsen och vinkelrännfalsen är mindre än eller lika med 45 grader.

Om vinkelrännan ska göras i titanzink ska taktäckningen anslutas till vinkelrännan med lödbleck. Viktigt är att ta med lödning och själva lödblecket i kalkylprogrammet.

Sneddade skivor

När du får sneddade skivor längsmed eller tvärsöver täckningen och de inte är i anslutning till någon snednock eller vinkelränna ska du ta med det i kalkylen.

Brott

När du har ett mansardtak eller ett annat tak med olika taklutningar är det viktigt att ta med brottet som uppstår mellan de olika takvinklarna.

Du kan också få ett brott om taket trappas. Trappningen förekommer ibland av estetiska skäl men också då banden blir så pass långa att du måste lägga in rörelsefogar i täckningen. Utöver själva brottet får du då en fotplåt samt en rörelsemån som du också tar med i kalkylprogrammet.

Hörn

Det är viktigt att ta med alla falsade hörn och gavlar i kalkylprogrammet. Med hörn menas hörn i ståndskivor, hängskivor och brandmurar.

De hörn som uppstår vid skorstenar, takluckor mm tar du inte med i taktäckningen. Dessa hörn hanteras när du tar med själva hindret i sig.

Runda/svängda ytor

Vid skivtäckning av ett tak som är bågformat eller svängt är det viktigt att du tar med ett tillägg för det merarbete som den svängda ytan medför. En tumregel här är att använda ett tillägg i kalkylprogrammet på 100 %. Men observera att du endast får detta extra tillägg om merarbete föreligger.

Undertak

Om du får en täckning i undertak är det viktigt att du utöver att ta med själva ytan i kalkylen också tar med tilläggspriset undertak i kalkylprogrammet.

Smalare skivor

Ibland står det i handlingarna att skivtäckningen ska göras i smalare skivor än vad som är standard. Görs skivorna mindre än 600 * 920 mm är det viktigt att du tar med ett procentuellt tillägg på ytan i kalkylprogrammet. Procentsatsen bestäms genom att ta differensen mellan den föreskrivna storleken i förfrågan och standarden. Formeln blir ((A-B)/B)*100 där A är standardstorleken i kvm och B är den nya storleken i kvm.

När skivorna blir mindre får du också fler falser per kvm. På en normal dubbelfalsad skivtäckning räknar du med 17 % i falstillägg, är materialet i koppar räknar du med 22 %. Detta normala falstillägg tar kalkylprogrammet med per automatik. Om du sedan gör skivtäckningen i hälften så stora skivor måste du även öka falstillägget med lika många % som du har lagt på på ytan, det vill säga 100 %. Det finns inget sätt att ändra falstillägget i programmet, utan det du gör är att öka klippspillet med så många % som överstiger det normala falstillägget.

Utöver att det går mer plåt vid smalare band ökar också antalet klammer. Utgå från 4 klammer per kvm som standard och öka antalet klammer per kvadrat med lika många procent som du får tillägg på takytan.

Var extra observant när det föreskrivs en viss bandbredd i förfrågan eftersom mindre skivor drar med sig mycket kostnader som du måste få med i kalkylen.